Frihandelsavtal EU–Indien: vad företag bör göra innan avtalet träder i kraft

I korthet: Handelsavtalet mellan EU och Indien, formellt frihandelsavtalet EU–Indien, kommer att ta bort eller sänka Indiens tullar på 96,6 % av EU:s export räknat i värde. Det motsvarar tullbesparingar på omkring 4 miljarder euro per år, med de största sänkningarna för maskiner, kemikalier, medicintekniska produkter, bilar, vin, sprit och bearbetade livsmedel [3][4]. I motsatt riktning blir enligt Indiens regering 90,7 % av Indiens export till EU räknat i värde tullfri vid ikraftträdandet, bland annat textil, kläder, läder och skor [20]. Avtalet har ännu inte trätt i kraft: per den 21 oktober 2026 återstår rådets godkännande och undertecknandet, som uppges ske den 16 december 2026, och ikraftträdandet väntas i början av 2027 [1][9][10]. För europeiska företag handlar det om mer än lägre tullar. Avtalet förändrar kalkylen för export, distribution, tillverkning, förvärv och inköp i Indien, men vad varje företag vinner beror på tidsplanen för tullavvecklingen, ursprungsreglerna, indisk reglering och den egna affärsmodellen. Det är under månaderna före ikraftträdandet som besluten bör fattas.

För vem: vd:ar, CFO:er och exportchefer i europeiska företag som säljer till Indien, köper från Indien, levererar tjänster där eller överväger ett indiskt dotterbolag eller en fabrik. De juridiska detaljerna (tidsplanerna, ursprungsförfarandet, CBAM-reglerna och investeringsskyddet) behandlas i EU–India trade deal (2026): status, FTA tariffs, rules of origin, CBAM and investment protection (ATB Legal, på engelska) [17].

Fem konsekvenser för europeiska företag:

1. Exportörer får en prisfördel gentemot konkurrenter från länder som saknar ett gällande handelsavtal med Indien, men för många produkter byggs den upp under fem till tio år, inte från första dagen.
2. Köpare av indiska varor gynnas tidigare: de flesta indiska textilier, kläder, läder och skor blir tullfria vid ikraftträdandet, förutsatt att de uppfyller ursprungsreglerna.
3. Tjänsteföretag får åtaganden på tjänsteområdet som enligt kommissionen går längre än vad Indien har gett någon annan partner, bland annat om personer i ledande ställning, styrelser och lokal närvaro, men Indiens regler om licenser och utländska direktinvesteringar (FDI) gäller fortfarande.
4. Kalkylen för en fabrik i Indien förändras åt båda håll: att ta sig innanför tullmuren betyder mindre, men billigare europeiska maskiner och komponenter sänker kostnaden för att bygga en sådan.
5. Avtalet löser inte frågorna om investeringsskydd, CBAM, skatt, handelspolitiska skyddsåtgärder och regelefterlevnad vid etablering i Indien; de kräver fortfarande planering.

Läget för frihandelsavtalet EU–Indien och vad ni kan lita på i dag (21 oktober 2026)

Avtalet mellan Indien och EU uppges bli ett rent EU-avtal som inte skulle behöva ratificeras av de 27 medlemsstaterna; behandla det som en obekräftad uppgift tills rådet har beslutat om avtalets rättsliga form [9]. Det står mycket på spel: varuhandel för 118 miljarder euro 2025, tjänstehandel för 59,8 miljarder euro 2024 och omkring 6 000 europeiska företag som redan finns i Indien [1][2][3].

Detta kan ni lita på i dag: de publicerade texterna är förhandlade texter som genomgår rättslig granskning fram till undertecknandet, och ingen förmånstullsats gäller ännu. Lägg in en tullklausul i avtal som löper in på 2027, så att ändrade tullar slår igenom i priset, och utgå inte från förmånstullsatser i offerter förrän avtalet har trätt i kraft och produktens avvecklingskategori har kontrollerats.

Tull i Indien: vad som blir billigare för exportörer till Indien, och när

Indien avskaffar tullarna på 86 % av sina tullpositioner, som täcker 93 % av EU:s export räknat i värde; räknar man in partiella sänkningar gynnas 96,6 % av EU:s export [3][4].

Källor: Europeiska kommissionens faktablad och sammanfattning per kapitel [3][4][5]. Huvudsiffror ur de förhandlade texterna, som genomgår rättslig granskning och ännu inte har trätt i kraft; tullsatsen för en viss produkt beror på dess tullposition i Indiens tidsplan för tullavveckling.

Avvecklingskategorin betyder mer än sluttullsatsen. En maskin vars tull sänks till noll över sju år belastas fortfarande med större delen av dagens tull under de tre första åren. Det första affärsmässiga steget är därför att ta reda på avvecklingskategorin för var och en av era viktigaste produkter i Indiens tidsplan för tullavveckling (tillägg 2-A2 till avtalet) [6]. Bildelar blir i huvudsak tullfria efter fem till tio år, vilket är lika viktigt för leverantörer till indiska monteringsfabriker som för biltillverkarna [3]. Exportörer av maskiner och kemikalier bör också uppmärksamma arbetsgruppen för Indiens Quality Control Orders, krav på produktcertifiering som kan stoppa leveranser oavsett tullsats; avtalet ger 60 dagar för synpunkter på nya tekniska föreskrifter och sex månader innan de börjar tillämpas [3].

Inköp från Indien: vad som blir billigare för europeiska importörer

Avtalet mellan Indien och EU verkar åt båda håll, och för europeiska importörer och detaljhandlare som betalar tull på varor från Indien kommer vinsterna tidigare. EU importerade varor för 71 miljarder euro från Indien 2024 [3]. Kommissionen anger att EU till slut avskaffar tullarna på 91 % av Indiens export räknat i värde, eller 99,3 % inklusive partiella sänkningar [3]. Indiens regering, som räknar allt förmånstillträde och inte bara fullständigt avskaffade tullar, redovisar en egen fördelning: 90,7 % av Indiens export räknat i värde blir tullfri vid ikraftträdandet, 2,9 % över tre eller fem år, och 6 % får sänkta tullar eller kvoter [20]. De två sifferserierna är definierade på olika sätt och ska inte läggas ihop.

Källa: faktablad från Indiens handels- och industriministerium [20]; värdena är Indiens exportsiffror så som de publiceras där. Europeiska kommissionens sammanfattning per kapitel bekräftar siffran 91 %, undantagen för jordbruksvaror och stålkvoterna [3]. Förhandlade texter, ännu inte i kraft.

GSP ger ytterligare ett skäl att räkna om. Sedan den 1 januari 2026 har EU till och med utgången av 2028 tillfälligt upphävt sina GSP-förmåner (det allmänna preferenssystemet) för Indien inom flera produktavsnitt, bland annat textil, kemikalier, plast, maskiner och smycken (kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1909) [21]. Effekten skiljer sig mellan produkter: vissa varor har förlorat en sänkt GSP-tullsats, andra har aldrig haft någon. För produkter som har förlorat den kan frihandelsavtalet återinföra en förmån, men först när det har trätt i kraft och bara för varor som uppfyller dess ursprungsregler. Upphävandet är ett skäl för europeiska köpare att ompröva kalkylen för inköp från Indien produkt för produkt, inte en enhetlig besparing. De flesta färdiga läkemedel förs redan in i EU tullfritt, så avtalet betyder mindre för dem än för kemikalier.

Indien blir en möjlig tullfri inköpskälla för kläder, hemtextilier, skor och lädervaror, branscher där leverantörer i Bangladesh och Vietnam redan har tullfritt eller nästan tullfritt tillträde till EU. Frågan för europeiska köpare är om vinsten i den totala inköpskostnaden motiverar att flytta en del av leveranskedjan (se fall 3 nedan).

Mer än tullar: vad som förändras för europeiska tjänsteföretag och investerare

För många europeiska företag är tjänstekapitlet viktigare än tulltabellerna. Kommissionen anger att Indiens åtaganden på tjänsteområdet går längre än de Indien har gett någon annan partner [3][4]. De omfattar:

• Etablering och ledning: Indiens första åtaganden någonsin om personer i ledande ställning och styrelser, och om lokal närvaro [3].
• Licensförfaranden: merparten av WTO:s regler om inhemsk reglering av tjänster, som Indien annars inte har anslutit sig till; reglerna gäller öppenhet och rättvisa i licens- och tillståndsförfaranden [3].
• Finansiella tjänster: ett ramverk efter förebild av WTO:s överenskommelse om åtaganden avseende finansiella tjänster [3].
• Rörlighet för yrkesverksamma: Indiens faktablad anger åtaganden för avtalsbundna tjänsteleverantörer inom 37 delsektorer och för oberoende yrkesutövare inom 17, och att socialförsäkringsavtal med alla EU:s medlemsstater eftersträvas inom fem år [20].
• Omfattning: Indien uppger att landet har erbjudit 102 tjänstedelsektorer och EU 144 [20].

Vad åtagandena inte gör. Ett åtagande i ett handelsavtal binder Indien att inte begränsa tillträdet mer än vad landet har lovat; det är ingen licens. En europeisk bank, ett försäkringsbolag, en ingenjörskonsult, ett logistik- eller teknikföretag behöver fortfarande tillstånd från den berörda indiska tillsynsmyndigheten, måste respektera FDI-tak och etableringsvägar och uppfylla lokala regler om data, personal och kapital. Den praktiska frågan för ett tjänsteföretag är om åtagandena gör en verksamhet i Indien så pass genomförbar att det är motiverat att starta ett bolag i Indien, och i så fall i vilken form.

Exportera, distribuera, tillverka, förvärva eller köpa in: valen för etablering i Indien efter avtalet

Avtalet påverkar inte alla företag på samma sätt. Vad som förändras beror på hur ni gör affärer med Indien i dag.

Källor: [3][6][12][13]. Ursprungsregler kan uppfyllas på olika sätt beroende på produkt: genom byte av tullnummer, en viss tillverkningsprocess eller ett högsta värde på material utan ursprungsstatus. Kontrollera regeln, eventuella toleranser och dokumentationen innan ni begär förmånsbehandling.

Kalkylen för tillverkning förändras åt båda håll. Ett företag som etablerade sig i Indien främst för att komma innanför tullmuren förlorar det skälet när tullarna sjunker. Samtidigt sänker billigare europeiska maskiner och komponenter investeringskostnaden för en indisk fabrik, och en närvaro i Indien kan fortfarande motiveras av närhet till kunderna, förtur för lokala leverantörer i offentlig upphandling, logistik, produktanpassning, eftermarknadsservice, personalkostnader och produktionsincitament som Indiens PLI-program. Tillverkning i Indien behöver därför en ny affärskalkyl, inte ett automatiskt ja eller nej.

För små och medelstora företag: behålla distributören eller starta ett eget sälj- och servicebolag?

När tullarna sjunker ställs många små och medelstora exportföretag inför en praktisk fråga: räcker den indiska distributören, eller är det dags att bygga ett eget sälj- och servicebolag i Indien? Ett eget bolag ger kontroll över priser, kundrelationer och marknadsdata. Det gör det också lättare att ansvara för installation och driftsättning hos kunden, reservdelar och eftermarknadsservice, teknisk support och garantiåtaganden, och det öppnar för att senare montera eller tillverka i Indien. En distributör ger å andra sidan lägre fasta kostnader och befintliga kundkontakter från första dagen. Räkna på valet med den stegvisa tullavvecklingen, den förväntade försäljningen och kostnaderna för bolag, personal och regelefterlevnad. Gå också igenom befintliga distributörsavtal i god tid: uppsägningstider, exklusivitet och frågan om distributören kan ha rätt till ersättning vid uppsägning påverkar hur och när ni kan avsluta eller anpassa samarbetet, till exempel genom att behålla distributören för vissa regioner eller kundgrupper.

De strategiska frågorna att ställa nu:

Tre illustrativa affärsfall

Alla tre fallen bygger på hypotetiska siffror för att visa kalkylen; de är inga prognoser, och det är den faktiska tidsplanen och klassificeringen av er produkt som gäller.

Fall 1: en svensk maskintillverkare. Ett svenskt företag levererar en produktionslinje per år till en indisk kund, med ett antaget tullvärde på 2 000 000 € (på CIF-basis). Anta att linjen i dag belastas med 11 % indisk tull, att värde och volymer är oförändrade och att dess avvecklingskategori tar bort tullen i sju lika stora årliga sänkningar.

Under de sju avvecklingsåren sparar kunden 880 000 € i tull på dessa sju leveranser. Det första avvecklingsåret kan vara kortare än tolv månader; de allmänna anmärkningarna till Indiens tidsplan för tullavveckling anger när varje sänkning gäller. Avtalet sänker inte Indiens importmoms (integrated GST); en GST-registrerad köpare kan i regel dra av den som ingående skatt, om villkoren är uppfyllda. Grundtullen (basic customs duty) är däremot en verklig kostnad, så det är tullbesparingen som är vinsten. Förutsatt att en jämförbar produkt har samma tullklassificering och samma ordinarie tullsats skulle en konkurrent utan förmånstillträde fortfarande betala de antagna 11 %. Tolkning: besparingen byggs upp långsamt och ger stöd för en prisstrategi över flera år. Den uppstår bara om linjen uppfyller sin ursprungsregel, så en schweizisk spindel eller en kinesisk drivenhet måste prövas mot regelns gränser, och exportören måste själv intyga ursprunget med en ursprungsförsäkran [3]. Om företaget har övervägt montering i Indien främst för att undvika tullen på 11 % försvinner det skälet gradvis under samma period.

Fall 2: ett svenskt medicinteknikföretag. Ett svenskt medicinteknikföretag levererar diagnostisk utrustning till indiska sjukhus med ett antaget tullvärde på 500 000 € per år (på CIF-basis). Anta att utrustningen i dag belastas med 10 % indisk tull och att dess tullposition sänks till noll vid ikraftträdandet (avtalet tar bort tullarna på 90 % av de optiska, medicinska och kirurgiska produkterna, som i dag har upp till 27,5 % tull, oftast vid ikraftträdandet eller över 5 eller 7 år [3][4]).

Tullbesparingen blir 50 000 € per år om tullpositionen ligger i kategorin för omedelbar avveckling och utrustningen uppfyller sin ursprungsregel. Kontrollera tullpositionens avvecklingskategori innan ni räknar med besparingen. Avtalet ersätter inte Indiens egen registrering av medicintekniska produkter och krav på importlicens, som fortfarande gäller.

Fall 3: en svensk modekedja som köper in från Indien. Kedjan importerar indiska bomullsskjortor för 1 000 000 €. Anta att skjortornas tullposition i EU i dag har 12 % tull och, som Indiens faktablad anger för textil och kläder, sänks till noll vid ikraftträdandet [20]. Tullen sjunker då från 120 000 € per år till ingenting, förutsatt att skjortorna uppfyller avtalets ursprungsregel. Bekräfta tullklassificeringen och tullsatsen i EU:s tidsplan för tullavveckling, kontrollera om regeln för era produkter tillåter importerat tyg eller garn, och se till att den indiska exportören kommer att utfärda en giltig ursprungsförsäkran före den första leveransen.

Fördelar med frihandelsavtalet EU–Indien: Sverige och andra EU-länder

EU:s frihandelsavtal med Indien gäller för företag i alla EU-länder. Varje landsida nedan behandlar etablering i Indien från det landet.

• Sverige: avtalet berör flera av de branscher där svenska företag är starka. Se Etablering i Indien för svenska företag.
  • Industriteknik och avancerad tillverkning: maskiner och elektrisk utrustning, i dag med upp till 44 % tull, blir tullfria för nästan alla varor, oftast över 5–7 år; avvecklingskategorin för era viktigaste produkter avgör takten.
  • Fordon och mobilitet: tullen på bilar sänks stegvis från 110 % till 10 % inom en årlig kvot på 250 000 fordon, och bildelar blir i huvudsak tullfria efter fem till tio år, vilket berör leverantörer till indiska monteringsfabriker.
  • Life science och medicinteknik: optiska, medicinska och kirurgiska produkter, i dag med upp till 27,5 % tull, blir tullfria för 90 % av produkterna, oftast vid ikraftträdandet, annars över 5 eller 7 år; läkemedel (11 %) blir tullfria för nästan alla varor, oftast över 5 eller 7 år. Indiens registrering av medicintekniska produkter gäller fortfarande.
  • Telekom och digitala tjänster: för telekomutrustning avgör tullpositionen och avvecklingskategorin i Indiens tidsplan för tullavveckling när tullen sänks. För mjukvaru- och IT-tjänsteföretag kan tjänsteåtagandena om lokal närvaro, ledning och licensförfaranden vara relevanta; Indiens licens- och FDI-regler gäller fortfarande.
• Tyskland: maskiner och automation, kemikalier, fordon och medicinteknik, de exportbranscher i EU som får de största tullsänkningarna räknat i värde. Se Germany–India (på engelska).
• Frankrike: luftfartyg och delar (till noll, oftast över fem år), vin och sprit, livsmedel och hälso- och sjukvård. Se France–India (på engelska).
• Italien och Spanien: maskiner och verktygsmaskiner, bildelar, olivolja, livsmedel och vin. Se Italy–India och Spain–India (på engelska).
• Nederländerna och Belgien: livsmedel och trädgårdsnäring, kemikalier, läkemedel, medicinteknik och högteknologisk utrustning; nederländska hamnar kan också vinna som infartsportar för indiska varor. Se Netherlands–India och Belgium–India (på engelska).
• Irland: läkemedel, medicintekniska produkter och sprit. Se Ireland–India (på engelska).
• Danmark och Finland: bearbetade livsmedel, life science och medicinteknik, energiutrustning, industrimaskiner, telekomutrustning och miljöteknik. Se Denmark–India och Finland–India (på engelska).

Varor tillverkade i Schweiz omfattas inte av frihandelsavtalet mellan Indien och EU. De använder avtalet om handel och ekonomiskt partnerskap mellan Efta och Indien (TEPA), som har gällt sedan den 1 oktober 2025 [14]; varor som en schweiziskt ägd koncern tillverkar i EU kan använda EU-avtalet om de uppfyller dess ursprungsregler, eftersom det är ursprunget och inte ägandet som avgör. Varje anspråk på förmånsbehandling bedöms separat enligt det avtal som används: schweiziskt innehåll räknas som material utan ursprungsstatus enligt EU-avtalet och EU-innehåll som material utan ursprungsstatus enligt Efta-avtalet, och de två väntas inte tillåta kumulation [17]. Se Switzerland–India (på engelska). Brittiska företag använder handelsavtalet mellan Storbritannien och Indien, som har gällt sedan den 15 juli 2026 [15]; se UK–India (på engelska).

Vad frihandelsavtalet inte löser

• Investeringsskydd. Frihandelsavtalet har i sig inget investeringskapitel och ingen tvistlösning mellan investerare och stat; ett separat avtal om investeringsskydd mellan EU och Indien förhandlas fortfarande och skulle behöva ratificeras av varje medlemsstat [3][19]. Indien har sagt upp sina bilaterala investeringsavtal med EU:s medlemsstater utom Litauen, och de uppsagda avtalens efterverkansklausuler skyddar i regel bara investeringar som gjordes före uppsägningen [16][17]. Om något avtal skyddar en viss investering beror på investerarens nationalitet, ägarkedjan och tidpunkten, och ett holdingbolag i ett tredjeland ger inte automatiskt skydd enligt något investeringsavtal. Bedöm detta, tillsammans med avtalsmässiga skydd och försäkring mot politiska risker, innan ni binder kapital.
• CBAM. Avtalet tar bort tullen, inte EU:s koldioxidkostnad vid gränsen. Stål, aluminium, cement, gödselmedel och andra varor från Indien som omfattas behöver fortfarande CBAM-certifikat för sina inbäddade utsläpp, även från en europeiskt ägd fabrik; certifikat för import under 2026 köps från februari 2027 [12][13]. Eftersom EU:s gratis tilldelning för dessa sektorer fasas ut mellan 2026 och 2034 stiger kostnaden över tid [22]; beloppet för en viss produkt följer beräkningen i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2620 [23]. Förenklat exempel: ett företag importerar en indisk metallprodukt för 1 miljon euro per år. Om avtalet tar bort en antagen EU-tull på 6 % blir tullbesparingen 60 000 € per år, med oförändrat importvärde och oförändrad volym. Om produkten omfattas av CBAM måste koldioxidkostnaden beräknas separat: den beror på faktiska värden eller standardvärden för de inbäddade utsläppen, CBAM-riktmärkena, justeringen för gratis tilldelning, certifikatpriserna och ett eventuellt koldioxidpris som redan har betalats i Indien. Beroende på produkt och utsläppsintensitet kan den kostnaden avsevärt minska eller överstiga tullbesparingen, så räkna in båda i den totala inköpskostnaden. Bearbetade aluminiumprodukter kan dessutom omfattas av kvoter enligt avtalet [20].
• Handelspolitiska skyddsåtgärder. Antidumpnings- och utjämningsåtgärder samt globala skyddsåtgärder står fortfarande till båda parters förfogande, och avtalet lägger till en bilateral skyddsåtgärd om förmånsimport orsakar allvarlig skada [3].
• Skatt. Dubbelbeskattningsavtal och beskattningen av era vinster i Indien förändras inte. Avtalet ändrar tullen, inte GST, och tullbesparingarna slår igenom i prissättning, internprissättning och marginaler.
• Offentlig upphandling. Till skillnad från avtalet mellan Storbritannien och Indien saknar EU-avtalet ett kapitel om offentlig upphandling [6][15]. Europeiska företag kan fortfarande lämna anbud i indiska upphandlingar som är öppna för utländska leverantörer, men utan avtalsgrundade rättigheter och med Indiens förtur för lokala leverantörer.
• Geografiska beteckningar förhandlas separat [19].
• Regelefterlevnad vid etablering. Förmånstillträde ersätter inte de steg som krävs för att göra affärer i Indien: FDI-tak och godkännandevägar; struktur för bolag och samriskföretag; GST-registrering och tullklassificering; internprissättning; FEMA-rapportering och hemtagning av vinst; BIS-certifiering och andra produktregistreringar; distributions- och agentavtal; samt arbetsrätt, immateriella rättigheter och branschlicenser. Det är de som avgör om tullvinsten når sista raden.

Handlingsplan för 90 dagar

• Lista era viktigaste produkter för export till Indien med HS-nummer och ta reda på avvecklingskategorin för var och en
• Stäm av stycklistor mot varje produkts ursprungsregel, inklusive gränserna för material utan ursprungsstatus; begär leverantörsdeklarationer
• Bestäm vilket avtal varje produkt ska använda (EU-avtalet, Efta–Indien eller Storbritannien–Indien) där ni tillverkar i mer än ett land
• Lägg in klausuler om tulländringar i avtal som löper in på 2027, och se över distributörsmarginaler och prissättning
• Pröva på nytt valet mellan att exportera, distribuera, tillverka eller förvärva mot den stegvisa tullavvecklingen och kostnaden för en indisk fabrik
• För inköp från Indien: jämför den totala inköpskostnaden per produkt, inklusive tull från Indien och CBAM där det gäller
• För tjänster: stäm av de nya åtagandena mot licenserna och FDI-reglerna i er bransch
• Bestäm etableringsväg, struktur och skydd innan ni investerar; se FDI in India: rules, routes and approvals (ATB Legal, på engelska) [18]
• Utse en ansvarig som kontrollerar avtalets status varje månad tills det har trätt i kraft

Så kan ATB Corporate hjälpa till

ATB Corporate ger företag och investerare råd om etablering, strukturering och drift i Indien och Förenade Arabemiraten: val av etableringsväg och holdingstruktur, planering av skatt och valutareglering, regelefterlevnad samt uppstart och drift av den lokala verksamheten. Vill ni diskutera era planer, kontakta ATB Corporate.

Vanliga frågor

Vad innebär frihandelsavtalet EU–Indien för svenska företag?

För svenska och andra europeiska företag innebär frihandelsavtalet EU–Indien lägre indiska tullar på 96,6 % av EU:s export räknat i värde, omkring 4 miljarder euro per år i tullbesparingar; sänkningarna införs från ikraftträdandet, ofta över flera år [3][4]. Avtalet tillför också åtaganden om marknadstillträde för tjänster, utan att häva Indiens regler om licenser och investeringar, och gör de flesta indiska varor tullfria i EU. Om ett företag vinner på avtalet beror på produkternas avvecklingskategori och ursprung, och på hur företaget gör affärer i Indien.

När börjar handelsavtalet mellan EU och Indien att gälla?

Handelsavtalet mellan EU och Indien har inget officiellt datum för ikraftträdande; det väntas börja gälla i början av 2027, efter undertecknandet, som uppges ske den 16 december 2026, och Europaparlamentets godkännande [1][9][10]. Många tullsänkningar införs sedan stegvis över upp till tio år, så tullsatsen för varje produkt beror på dess avvecklingskategori i Indiens tidsplan för tullavveckling [6].

Vilka branscher gynnas mest, vid export till Indien och vid import från Indien?

Vid export till Indien gäller de största tullsänkningarna maskiner (från upp till 44 % till noll), medicinska och optiska varor (från upp till 27,5 % till noll), kemikalier (från upp till 22 % till noll), bilar (från 110 % till 10 % inom en kvot), vin (från 150 % till 20–30 %) och sprit (från upp till 150 % till 40 %) [3][4][5]. Vid import från Indien blir textil, kläder, läder och skor tullfria vid ikraftträdandet, enligt Indiens regering [20].

Skyddar frihandelsavtalet EU–Indien europeiska investeringar i Indien?

Nej, frihandelsavtalet EU–Indien skyddar i sig inte investeringar: det har inget investeringskapitel och ingen tvistlösning mellan investerare och stat, och ett separat avtal om investeringsskydd förhandlas fortfarande [3]. Om något befintligt avtal skyddar en viss investering beror på investeraren, ägarkedjan och tidpunkten, så kontrollera det, liksom möjligheterna till avtalsmässiga skydd och försäkring, innan ni investerar [16][17].

Gäller EU–Indien-avtalet för schweiziska företag?

EU–Indien-avtalet gäller för schweiziska företag bara för varor som de tillverkar i EU: varor tillverkade i Schweiz använder avtalet om handel och ekonomiskt partnerskap mellan Efta och Indien (TEPA), som har gällt sedan den 1 oktober 2025, inte EU-avtalet [14]. Varje anspråk på förmånsbehandling bedöms enligt ett avtal i taget, mot det avtalets produktspecifika ursprungsregel.

Läs mer

• Etablering i Indien för svenska företag
• India market entry by home country (på engelska)
• India manufacturing entry for foreign companies (på engelska)
• India and China plus one manufacturing (på engelska)
• PLI: India's manufacturing incentives for foreign companies (på engelska)
• India entry strategy: JV, acquisition or greenfield (på engelska)
• Holding jurisdiction, investment treaties and substance (på engelska)
• FEMA advisory (på engelska)
• EU–India trade deal: what European businesses should do (engelsk version av denna artikel)
• EU–India trade deal (2026): status, tariffs and rules (ATB Legal, på engelska)

Källor

1. Europeiska kommissionen, "The EU–India trade agreement" (uppdaterad 11 september 2026; hämtad 21 oktober 2026) — https://commission.europa.eu/topics/trade/eu-india-trade-agreement_en
2. Europeiska kommissionen (GD Handel), "EU trade relations with India" (hämtad 12 oktober 2026) — https://policy.trade.ec.europa.eu/eu-trade-relationships-country-and-region/countries-and-regions/india_en
3. Europeiska kommissionen (GD Handel), "Memo: EU–India free trade agreement – chapter-by-chapter summary" (2026; hämtad 21 oktober 2026) — https://policy.trade.ec.europa.eu/eu-trade-relationships-country-and-region/countries-and-regions/india/eu-india-agreements/memo-eu-india-free-trade-agreement-chapter-chapter-summary_en
4. Europeiska kommissionen (GD Handel), "Factsheet: EU–India free trade agreement – main benefits" (2026) — https://policy.trade.ec.europa.eu/eu-trade-relationships-country-and-region/countries-and-regions/india/eu-india-agreements/factsheet-eu-india-free-trade-agreement-main-benefits_en
5. Europeiska kommissionen (GD Handel), "Factsheet: EU–India free trade agreement – EU agri-food exports" (2026) — https://policy.trade.ec.europa.eu/eu-trade-relationships-country-and-region/countries-and-regions/india/eu-india-agreements/factsheet-eu-india-free-trade-agreement-eu-agri-food-exports_en
6. Europeiska kommissionen (GD Handel), "EU–India: text of the agreements" (hämtad 12 oktober 2026) — https://policy.trade.ec.europa.eu/eu-trade-relationships-country-and-region/countries-and-regions/india/eu-india-agreements/text-agreements_en
7. Europeiska kommissionen, pressmeddelande IP/26/184, "EU and India conclude landmark free trade agreement" (27 januari 2026) — https://cyprus.representation.ec.europa.eu/news/eu-and-india-conclude-landmark-free-trade-agreement-2026-01-27_en
8. Europeiska kommissionen, pressmeddelande IP/26/1842, "Commission presents landmark India trade deal to Council for signature" (11 september 2026) — https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_26_1842
9. The Hindu, "India-EU FTA to be signed on December 16" (24 september 2026) — https://www.thehindu.com/business/Economy/india-eu-fta-to-be-signed-on-december-16/article71499760.ece
10. SteelOrbis, "India-EU FTA to be signed in Dec 2026, to take effect from Feb-Mar 2027" (25 juni 2026), med uppgifter från Indiens handels- och industriminister — https://www.steelorbis.com/steel-news/latest-news/india-eu-fta-to-be-signed-in-dec-2026-to-take-effect-from-feb-mar-2027-1460720.htm
11. The Tribune (ANI), "India-EU FTA: Progress on trade deal and tech council reviewed, says Piyush Goyal" (1 oktober 2026) — https://www.tribuneindia.com/news/eu-india-trade-talks/india-eu-fta-progress-on-trade-deal-and-tech-council-reviewed-says-piyush-goyal
12. EUR-Lex, förordning (EU) 2023/956 om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen, i dess ändrade lydelse — https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2023/956/oj
13. Ministry of Commerce and Industry, Government of India, India–EU Agreement, Annex 14-A, "Carbon Border Adjustment Measures" (februari 2026) — https://www.commerce.gov.in/wp-content/uploads/2026/02/14.1-Annex-14A-Carbon-Border-Adjustment-Measures.pdf
14. Efta, "EFTA–India Trade and Economic Partnership Agreement enters into force" (1 oktober 2025) — https://www.efta.int/media-resources/news/efta-india-trade-and-economic-partnership-agreement-enters-force-joint
15. Storbritanniens regering (business.gov.uk), "The UK–India trade deal" (hämtad 11 oktober 2026) — https://www.business.gov.uk/campaign/alive-with-opportunity/the-uk-india-trade-deal/
16. UNCTAD Investment Policy Hub, "India: bilateral investment treaties" (hämtad 12 oktober 2026) — https://investmentpolicy.unctad.org/international-investment-agreements/countries/96/india?type=bits
17. ATB Legal, "EU–India trade deal (2026): status, FTA tariffs, rules of origin, CBAM and investment protection" (oktober 2026) — https://atblegal.com/blog/international-trade/eu-india-trade-deal/
18. ATB Legal, "FDI in India 2026: rules, routes and approval process" (oktober 2026) — https://atblegal.com/blog/foreign-investment-in-india/fdi-approval-process/
19. Europeiska kommissionen (GD Handel), "EU–India: documents" (hämtad 12 oktober 2026) — https://policy.trade.ec.europa.eu/eu-trade-relationships-country-and-region/countries-and-regions/india/eu-india-agreements/documents_en
20. Government of India, Ministry of Commerce and Industry, "Factsheet: India and European Union Trade Agreement" (2026), publicerad av Indiens ambassad i Paris — https://www.eoiparis.gov.in/content/Paris_DOCPR_020326.pdf
21. Business Today, "India-EU summit ahead: Commerce Ministry says GSP impact limited to 2.66% of exports, not 87%" (24 januari 2026), om kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1909 — https://www.businesstoday.in/latest/economy/story/india-eu-summit-ahead-commerce-ministry-says-gsp-impact-limited-to-266-of-exports-not-87-512766-2026-01-24
22. EUR-Lex, direktiv (EU) 2023/959 om ändring av direktivet om EU:s system för handel med utsläppsrätter, inklusive utfasningen av gratis tilldelning för CBAM-sektorerna (artikel 10a.1a) — https://eur-lex.europa.eu/eli/dir/2023/959/oj
23. EUR-Lex, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2620 om justering av skyldigheten att överlämna CBAM-certifikat för att återspegla gratis tilldelning inom EU:s utsläppshandelssystem — https://eur-lex.europa.eu/eli/reg_impl/2025/2620/oj

Ansvarsfriskrivning: Denna artikel är allmän information om frihandelsavtalet mellan EU och Indien per den 21 oktober 2026. Den utgör inte juridisk, skattemässig eller tullrättslig rådgivning. Texterna genomgår rättslig granskning och har inte trätt i kraft; kontrollera den undertecknade texten, tidsplanen för tullavveckling och ursprungsreglerna för er produkt innan ni agerar.